KULTSPORTEN SOM EN GÅNG DOMINERADE STORA DELAR AV DEN LATINSKA VÄRLDEN HAR GLÖMMMAS BORT OCH UTGÖR ALLT MER EN UNDANGÖMD SUBKULTUR.

Även känd som Cesta Punta, Jai Alai (som uttalas typ ”haj alaj”) är en ännu snabbare, mera dynamisk och framförallt en mycket mera våldsam version av squash. Det är en argsint version av squash, full av adrenalin och bokstavligt talat livsfarlig.

I den här sporten spelar lag om två spelare på planen, även känd som en fronton, som har tre väggar på sina fyra sidor, väggar som är av solid granit för att kunna stå emot kraften av de hårda slagen.

Spelarna turas nämligen om att kasta en boll av getskinn, gummi och ren metall– med en våldsamt hastig acceleration, mot väggarna med hjälp av en xistera — ett slags modifierad skopa, som ser ut att vara direkt tagen från filmen TRON. Sporten har sitt ursprung i den baskiska regionen i Spanien och har även rötter i de områden i Frankrike som gränsar till den iberiska halvön.

Jai Alai-spelarna genererar hastigheter på över 300 km/h med bollarna som är hårdare än golfbollar. Spelarna springer och hoppar även från väggarna som omger banan för att kunna fånga bollen i sina xisteras. Allt detta gör sporten otroligt dynamisk, vilket ger en riktig actionfest för åskådarna, samtidigt som den såklart är helt och hållet livsfarlig.

Även om bollarna färdas snabbare än de snabbaste basebollplanerna, cricketleveranser, tennisservar eller ishockeyslapshots, bär spelarna lite eller inget skydd alls förutom än en akrylhjälm. Och jo, innan din sjukliga nyfikenhet får dig att googla på det – ja, spelare har dött under matcher. Många rankar t.o.m. just Jai Alai som en av de farligaste sporterna i världen.

En artikel i New York Times summerade farligheten genom att summeras lönerna förhandlas och kontrakten skrivs: “Annual salaries for jai alai players range from $35,000 to $50,000, provided a player does not sustain an injury, which happens frequently.” Du måste alltså se till att inte bli skadad, annars får du ingen lön!

Under en tid genomsyrade denna sport en berusande kombination av action, våld och en känsla av glamour som var oöverträffad. Som en talismanisk sport för det bredare latinamerikanska samhället, tog Jai Alai särskilt fäste i Latinamerika och hade dessutom ett enormt inflytande på Miamis sportscener under stora delar av 1900-talet. Rapporter från den tiden visade att kultförklarade Jai Alai-spelare kunde locka publik på upp till 15 000 personer.

En Jai Alai-match visades till och med i inledningen av Miami Vice, vilket medförda att kändisar strömmade till spelen. Sportens popularitet nådde en punkt där den, som så många andra sporter, trasslade in sig i sportvärlden och i slutändan – organiserad brottslighet. Sportens glamour tog sig en törn och publiken började ta avstånd från sporten. Flugan var över.

Nuförtiden, utanför de regioner där den har sitt ursprung, existerar Jai Alai mestadels i dunkel. Folkmassan i Amerika har minskat avsevärt till låga, som mest tresiffriga siffror, medan några av sportens legender nu ger ut gratislektioner till amatörspelare på de återstående offentliga banorna som finns där. I länder som Storbritannien och Australien finns inte längre någon Jai Alai-kultur alls, och till och med i Spanien, där sportens styrande organ har varit fyllda av stridigheter i decennier, har sporten försvunnit in i dunklet.

Det kan mycket väl vara så att de sista dagarna av Jai Alai är räknade. Men förhoppningsvis, bara förhoppningsvis, kommer den glamourdränkta, fartfyllda sporten att fortsätta att bli ihågkommen för vad den en gång var.